Utan IT-chefer och säkerhetsavdelning får man som egenföretagare själv ta stort ansvar när det gäller IT-säkerhet. Enligt Måns Jonasson från Internetstiftelsen är det viktigt att anlita rätt kompetens om man saknar kunskap eller erfarenhet på området.
Published 14 May 2024
Det senaste året har ett antal svenska kommuner drabbats av omfattande IT-intrång, där hackare bland annat utövat utpressning. Det är heller inte bara kommuner som Kalmar, Munkfors och Bjuv som utsatts: IT-attacker mot organisationer, myndigheter och företag figurerar ofta i nyheterna, både nationella och globala.
Phishing, ransomware och andra typer av ordnade dataintrång är fortfarande betydligt vanligare mot stora aktörer än små, som mindre egenföretagare.
– Riktade och samlade attacker riktas ytterst sällan mot småföretagare, det finns inget värde för hackers i det, säger Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen. Som egenföretagare är det mer troligt att det kommer uppstå hot mot ens domännamn eller hemsida.
Samtidigt innebär inte något mindre och färre hot att man som egenföretagare kan ta lätt på IT-säkerhet. Tvärtom. För riskerna är ändå stora och kan få oerhört besvärliga följder. En attack på en dåligt skyddad webshop eller hemsida kan skapa omfattande problem.
– Om man ska koka ned IT-säkerhet blir det en fråga om att värdera – klarar din verksamhet att till exempel mejl-tjänsten ligger nere en vecka på grund av IT-strul? För de allra flesta är svaret nej.
Att många egenföretagare ändå inte har tillräckligt skydd, tror Jonasson beror dels på okunskap, dels på att egenföretagare ofta redan tar ett väldigt stort ansvar för alla andra delar av företaget. Är man ensam finns det ingen att delegera till.
– Ingen annan än du kommer ta ansvar eller ställa krav på hur medvetet företaget är när det gäller IT-säkerhet. På större företag finns det en IT-chef och säkerhetsavdelning som gör det jobbet åt dig, men på ditt företag gör du det jobbet själv. Är du inte från början kunnig på området är det heller inte lätt att googla sig till kunskapen. Och även om du är kunnig är det inte säkert att du alltid har tid att göra medvetna val.
Nyckeln för många är att faktiskt kosta på sig hjälp utifrån, menar Jonasson. Han jämför med bokföring, något som många egenföretagare inte behärskar fullt ut och därför anlitar utomstående revisorer till.
– Om man är riktigt oerfaren när det gäller IT-säkerhet – be om hjälp! Tänk inte att du löser allt själv, utan det finns mängder av experter man kan anlita. Försök hitta leverantörer du verkligen litar på när det gäller till exempel webbhotell eller för att anlita IT-konsulter.
En annan grundläggande utgångspunkt är ett lagom mått av sund skepsis varje gång man får ett mejl med akut ton i uppmaningarna om att öppna bifogade länkar eller gå till särskilda sajter.
– Mycket handlar om att ha rätt inställning. Tänk alltid efter en extra gång innan du öppnar en länk i ett mejl. Stämmer adressen mejlet kommer från? Verkar det rimligt att öppna den här länken? Ofta försöker de som attackerar en att skapa en stress hos dig genom att till exempel påstå att du måste utföra en åtgärd för att inte förlora pengar. Då blir det extra viktigt att ta ett andetag, räkna till tio och fundera över hur rimligt det är.
Redan nu, och ännu mer i framtiden, finns det ytterligare en faktor att ta in i frågan om IT-säkerhet – artificiell intelligens. Utvecklingen inom AI kommer påverka både bedrägerier via internet/mejl och även telefon, där Jonasson menar att AI-generade falska kunder snart kommer kunna ringa upp företag och försöka lura dem.
– AI innebär stora förändringar, konstaterar han. Attackerna på alla nivåer kommer bli bättre och svårare att genomskåda. Som det är nu är till exempel många nätfiske-försök ganska taffligt gjorda, väldigt generiska och dåligt skrivna, men väldigt snart kommer det bli svårt att avgöra och filtrera vad som är ett riktigt mejl och vad som är en attack.
Text: Mattias Dahlström, Make Your Mark
Next article
Det viktigaste när man som svensk egenföretagare skriver avtal med en kund, leverantör eller partner utomlands är att man faktiskt gör det. Skriver, alltså.
– Skriftliga avtal är så klart ännu viktigare när man skriver avtal med en utländsk motpart än en svensk, säger Aron Linnell Zyto, jurist på Fylgia. En muntlig överenskommelse eller en mejlväxling räcker inte, utan det måste till ett skrivet avtal. Har man inte det ökar riskerna för missförstånd eller tvister för ens företag.
Nyckelordet är tydlighet.
Nyckelordet när man väl fäster överenskommelsen på papper är inte helt oväntat – tydlighet.
– Det är inte automatiskt så att synen på vad ett avtal är och innebär är densamma i olika länder, fortsätter Linnell Zyto. Det måste man göra klart, exempelvis genom att ha tydliga definitioner av centrala begrepp i avtalet.
Centrala begrepp kan till exempel handla om att definiera vilka parterna är, vilken vara som ska produceras eller tjänst som ska utföras, hur de ska prissättas och vilka tidsramarna är för leverans av varan eller tjänsten. Om man ska sälja en vara kan det vara viktigt att nå en överenskommelse kring vilken kvalitet som förväntas och hur den kontrolleras. Handlar det snarare om en tjänst är det centralt att precisera vad som ingår i tjänsten och inte.
Skulle man verka i en bransch där immateriella rättigheter som patent eller varumärken är särskilt viktiga behöver det tillåtna användandet av dessa också beskrivas i avtalet.
– Det kan handla om till exempel programvara. Säg att man har upphovsrätten till en programvara som man låter kunden nyttja, då behöver man begränsa hur det får brukas, så man inte riskerar att bli av med sin rättighet till det värdefulla dataprogrammet.
Risken för missförstånd, misstag eller fel ökar självklart när man kommunicerar på olika språk, dessutom med kanske annorlunda företagskultur och lagstiftning. Ju mer man då kan reglera i avtal desto mindre riskerar man att hamna i tvister eller konflikter i ett senare skede.
– Det är inte säkert att ett avtal förhindrar att en tvist uppstår ändå, men med ett avtal på plats finns det i alla fall något att hänvisa till när man argumenterar för sin uppfattning.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet. Kan man få motparten att gå med på det är det en fördel att avtala att svensk lagstiftning gäller och att tvisten ska lösas i svensk domstol.
– Det är så klart bättre att lösa en tvist inom ett domstolssystem man känner till, säger Linnell Zyto. Skulle man bli instämd i ett helt annat land behöver man ett lokalt ombud som kan processa i just det landet. Om avtalet behöver tolkas är det också fördelaktigt om svensk rätt tillämpas.
Innehåller avtalet känsliga uppgifter, som behöver hållas utanför offentligheten, kan man överväga att skriva in en skiljeförfarandeklausul i avtalet. Det innebär att man avsäger sig rätten att väcka talan i allmän domstol och i stället bedöms avtalet av en tvistenämnd i en separat process, som inte är offentlig.
– Det är snabbare och säkrare ur företagshemlighetsperspektiv, men också dyrare. Man måste inte bara betala ombudskostnader utan också för själva skiljenämnden. Skriver man på ett sådant avtal bör man vara medveten om vad det innebär och vilka möjligheter man väljer bort.
I och med att skiljedomsförfarande är just dyrare är det för många egenföretagare inte ett tänkbart alternativ. Särskilt inte om man riskerar att förlora mot en mer resursstark motpart. Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Oavsett vilket tillvägagångssätt man väljer för att lösa tvisten bör man också vara beredd på att själva verkställandet av utfallet kan ta tid.
– Du behöver hjälp av myndigheter för att driva igenom ditt krav, säger Linell Zyto. I Sverige går du till kronofogdemyndigheten, men ska man söka verkställighet i till exempel ett annat EU-land så är det inte säkert att processen är lika snabb, effektiv och billig som om Kronofogdemyndigheten gör den här hemma. Det blir en extra dimension, för lyckas man vinna en tvist, men sen inte får domen verkställd är det inte till någon större nytta.
