Hur fungerar europasamarbetet, vilken roll har EU för fred, frihet och demokrati och hur jobbar facken för att påverka? Många beslut som fattas på EU-nivå påverkar svenska arbets- och livsförhållanden och fackens viktiga roll.
Carl-Albert Hjelmborn, chef för det fackliga Brysselkontoret svarar på frågor
Följ med när det fackliga Brysselkontoret svarar på frågor om hur det tvärfackliga arbetet fungerar i praktiken. Många av fackförbundet Unionens förtroendevalda deltar i den sociala dialogen bland annat via European Work Council- europeiska företagsråd. Hur är det då att jobba tvärfackligt och vad krävs för att påverka det fackliga engagemanget ur ett långsiktigt perspektiv?
Vad är det bästa med att jobba på Brysselkontoret och stötta de fackliga organisationerna?
- Det som är roligast är bredden och perspektiv. Inom TCO/LO/SACO finns det folk med akademisk utbildning och folk med specialiserade jobb och jobb som inte kräver lika långa utbildningar, säger Carl-Albert (som gärna kallas för Labbe).
På vilket sätt märker ni av bredden och perspektiven i praktiken här på Brysselkontoret?
- Det är många människor och bredd på kontakterna med TCO/LO/SACO. Vi får många besök hit. 1000 personer per år besöker oss med erfarenhet från olika sektorer och arbetsplatser.
Utmaningarna är delvis lika och delvis olika. Att jobba med människor som har ett fackligt engagemang är energivande: det är människor som vill göra något bättre och hjälpa folk. Det finns en genuin och god intention, det är gemensamt för de fackligt aktiva i TCO/LO/SACO. Det är trevliga människor att ha att göra med, tillägger Carl-Albert”
Det fackliga engagemanget minskar i flera fackliga organisationer i Sverige och även i Europa. Vad tror du krävs för att vända den utvecklingen?
- En sak som vi har snackat om i styrelsen är ledarskap, att det behövs politiska ledare och företagsledare och inflytelserika människor som behöver prata om hur viktigt fackligt engagemang och arbetsplatsinflytande är.
Menar du influencers som själva inte är förtroendevalda? Typ fackliga ambassadörer?
- Ja precis. Det måste uppvärderas från alla håll och inte minst från ledningen om man ska rekrytera nya människor.
Man ser att Biden har pratat mer om värdet av facket och det har blivit en buzz. Det kan sprida sig till fler som vill samhället väl och förstår värdet med facket
Vad kan man göra för att få fler att lyfta facket som en viktig samhällsförbättrare?
- Det är så vi kan skapa långsiktig stabilitet, om parterna på arbetsmarknaden hjälper till att lösa våra utmaningar, till exempel kompetensutveckling, omställning, partssamverkan.
Sverige sticker ut i Europa som det land som har bäst fungerande social dialog. Men det man läser om är när det är strejker i olika länder. Men strejk är bara det yttersta vapnet, det dagliga fackliga arbetet syns inte på samma sätt. Det behövs fler som talar om vikten av fackligt inflytande. Det kan vara politiker, stora företagsledare eller andra som lyfter vikten av en väl fungerande dialog.
Behöver fackförbunden tänka om när det kommer till att organisera människor på arbetsplatserna?
- Att prata om fackligt engagemang och dialogen mellan fack och arbetsgivare på ett positivt sätt uppifrån skapar betydelse för folks vilja att engagera sig.
Vad tror du får folk att engagera sig i olika demokratiska forum?
- Jag tror att det är en livsstilsfråga: vara med och engagera sig och förändra och förbättra bara varit så. Många engagerar sig tidigt i demokratiska forum som till exempel elevrådet och fortsätter hamna eller väljas in i sammanhang där en kan förändra och där organisationsarbetsplatsfrågor hör hemma.
Vad betyder demokrati för dig?
- Många tar demokrati för en självklarhet. Men från olika politiska håll ifrågasätts till exempel public service och oberoende domstolar och universitetens oberoende och grundläggande rättsstatsprinciper. Det finns en sjuka som har blivit politiserat som inte har varit så mycket, rejält och allvarligt.
Det finns olika politiska läger där det finns ifrågasättande av fackliga rättigheter, som till exempel HBTQI rättigheter. Det är tydliga varningssignaler om att demokratin absolut är hotad
Anser du att facket jobbar tillräckligt mycket med värdegrundsfrågor?
- Allt vi gör handlar om vårt värdegrundsarbete. Det är gemensamt för LO/TCO/SACO mycket värdegrund i de sammanhangen, föräldravänlig arbetsplats och moderna arbetsplatser är ett av många exempel.
Carl-Albert Hjelmborn
Chef för det fackliga Brysselkontoret
Som förtroendevald jobbar man med värdegrunden dagligen i vardagen, till exempel hur man jobbar mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det finns många konkreta exempel
- Det handlar också om den Europeiska Unionens värdegrund om vad som är ett öppet och tolerant samhälle.
- Facken måste alltid stå upp för tolerans och inkludering. Så praktiserar vi vår vardag och så diskuterar vi med våra motparter och uttrycker oss på EU-nivå.
Vilka fackliga framgångar ser du ur ett EU: fackligt perspektiv?
- VI är en framgångsmodell som alla runtom i Europa ständigt tittar på, vi har en unik tradition med stark förhandlingskultur som har byggts upp sedan 30 talet och respekten att avtal ska hållas.
- Förtroendet vi har byggt. Något att behålla. Något många vill ha och inget man bygger upp på kort sikt. Det är en jättestyrka. Problemet är att man på EU: sidan och många fack på europeisk nivå inte ser att de har förutsättningar att nå fram. De får inte svar från motparten, de vill i stället få hjälp via lagstiftning.
- DÅ tar man bort förhandlingsutrymmet och det finns inget att lagstifta om. Då försvinner förhandlingsincitamentet och det blir svårt att bygga upp en motsvarande social dialog som vi har i Sverige. Det är en stor utmaning för oss att man inte kan göra den här resan som vi har gjort i Sverige för att då tappar man det grundläggande värdet med partsförhandlingar som är huvudkomponent hur arbetsmarknaden kan regleras.
Tvärfackligt samarbete är en styrka i EU-samarbetet
LO:s, TCO:s och Sacos gemensamma Brysselkontor har som uppgift att bevaka samarbetet i Europeiska unionen och stödja centralorganisationernas arbete för en europeisk politik som motsvarar fackmedlemmarnas intressen och behov.
EU:s politik och beslut har, direkt och indirekt, stor betydelse för svenska löntagare och fackligt aktiva. Därför måste de fackliga organisationerna finnas på plats och bevaka unionens utveckling och lagstiftning.