Bedriva sidoverksamhet? Det här bör du tänka på!

På en ständigt föränderlig arbetsmarknad är det inte ovanligt att egenföretagare vill testa om det går att driva verksamhet i en annan bransch än den man redan är verksam inom. Det finns också de som driver en sidoverksamhet för att få extra möjlighet till uppdrag när det går trögt i det egna företaget. 

Försök få in bisysslan i den vanliga verksamheten… 

Hur ska man tänka kring den här typen av intäktsbringande hobbyer eller sidoverksamhet? Ska man lägga in sin bisyssla i affärsverksamheten eller hålla den separat? Eller låta den fortsätta vara en hobby?  

Enligt Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket, är den enklaste lösningen att så långt som möjligt låta sidoverksamheten ingå i den vanliga verksamheten. 

– Om sidoverksamheten ligger inom ett närliggande område som den ursprungliga näringsverksamheten så kan den gå in i den vanliga verksamheten. Säg att man är personlig tränare och skriver artiklar om motion och hälsa vid sidan av, då hör de ju ihop och det ena kan lätt införlivas i det andra.  

… starta ett separat bolag...  

Har man däremot en sidoverksamhet som ligger betydligt längre ifrån den vanliga verksamheten är det mer naturligt att starta ett separat bolag om den tar fart. Det kan exempelvis vara en IT-konsult som också sysslar med PT-verksamhet på fritiden. Ett annat exempel är en redovisningskonsult som håller enstaka föreläsningar om mindfulness. 

– Börjar man få tillräckligt många kunder och får ett vinstsyfte blir det väldigt naturligt att starta en näringsverksamhet, säger Blank Thörnroos. I alla fall så länge det som är hobbyn eller sidouppdraget bygger på en självständig idé. 

... eller fortsätta med sin hobby utan företag. 

Vill man inte införliva sin bisyssla i den vanliga verksamheten eller starta ett nytt separat bolag är det viktigt att fortsätta arbeta med sin hobby utan vinstsyfte. Det är just vinstsyftet som är den avgörande skillnaden mellan hobby- och näringsverksamhet.  

Det är också först när hobbyverksamheten verkligen går med vinst som den behöver ingå i deklarationen (på blankett T2 – varje hobbyverksamhet, om man har flera, behöver varsin blankett). Ger hobbyn bara underskott behöver den inte deklareras.  

Till hobbyverksamhet räknas till exempel försäljning i mindre skala av produkter som förädlats av hobbyidkaren (hemslöjd, trädgårdsodling, biodling, jakt och fiske, djuruppfödning, kulturell verksamhet och hästsport). Hit räknas också andra inkomster om verksamheten saknar vinstsyfte och därför inte uppfyller kraven på näringsverksamhet. 

Var gränsen går för när en hobbyverksamhet ska bli en näringsverksamhet är inte helt självklart, menar Blank Thörnroos. Om verksamheten går så pass bra att den börjar ge överskottsintäkter är de intäkterna skatte- och avgiftspliktiga.  

Vägen dit kan vara lång.    

– Ofta dröjer det innan man får upp farten i en näringsverksamhet som inte ligger i direkt anslutning till det man gör i sitt huvudsakliga företag.  

Text: Mattias Dahlström, Make Your Mark