Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Och det är bråttom!
Published 26 April 2023
Unionen presenterar nu resultatet i Kompetensbarometern för 2023. Undersökningen visar att behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning är stort hos privatanställda tjänstemän.
Kompetensbarometern visar att var tredje privatanställd tjänsteman tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer att behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning de inte räknar med att få via sin arbetsgivare. Omräknat till antalet privata tjänstemän som finns på svensk arbetsmarknad är det närmare 500 000 personer. 41 procent av dessa säger att de behöver vidareutbilda sig de närmaste tre åren
Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Det är avgörande för att vi ska kunna genomföra den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle.
Unionen har under många år haft kompetensfrågor allra högst på agendan. Det har vi eftersom arbetslivet ställer höga krav på att kunna ställa om till nya kompetenskrav. Även om du har en utbildning sedan tidigare kan du behöva fylla på din kompetens, för anställningstrygghet idag handlar i stor utsträckning om att ha rätt kompetens för sitt jobb. Du kanske till och med behöver uppdatera din kompetens flera gånger under ditt arbetsliv. Men då måste du också ha möjlighet att rent praktiskt och ekonomiskt kunna göra det.
Kompetensbarometern synliggör också vilka faktiska möjligheter till vidareutbildning som finns inom det befintliga utbildningssystemet. Många tycker att utbildningsutbudet till yrkesverksamma brister.
Nära hälften (46%) av de tillfrågade skulle föredra att studera vid högskola eller universitet för att stärka sin kompetens och tre av tio (28%) har under den senaste femårsperioden letat utbildningar på högskola eller universitet i syfte att vidareutbilda sig. Av de som letat utbildningar uppger två av tre (65%) att de i låg utsträckning hittat en utbildning som går att kombinera med sitt nuvarande arbete.
Högskolor och universitet i Sverige är i det närmaste helt överens om att det krävs långsiktigt ekonomiska satsningar på livslångt lärande. De ekonomiska resurserna räcker helt enkelt inte till idag.
Så här kan vi inte ha det. Det går alldeles för långsamt att åstadkomma förändring hos högskolorna och universiteten. I rådande konjunkturläge är det här så vore det här en mycket klok ekonomisk politik. Det är helt enkelt en missad möjlighet för regeringen om de inte går från ord till handling.
Reformera resurstilldelningssystemet för högskolan som för närvarande premierar långa utbildningar, inte minst programutbildningar.
Utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan kopplat till omställningsstudiestödet.
Inför varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma utanför takbeloppen och särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildningar för yrkesverksamma i samverkan med näringslivet.
Yrkeshögskolan bör införa ettåriga fördjupningsutbildningar för kvalificerad YH-examen för yrkesverksamma som redan har relevant eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper från arbetslivet.
Fler korta utbildningar och kurser inom yrkeshögskolan.
Flexiblare antagningssystem, framför allt för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma.
Kompetensbarometern är Unionens årliga undersökning om intresse av och möjligheter till kompetensutveckling för yrkesverksamma tjänstemän på den privata arbetsmarknaden.
Materialet bygger på siffror från en undersökning från Novus som Unionen har beställt. Undersökningen genomfördes i mars 2023, och antalet respondenter är 2417. Den genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, samt med hjälp av en nära samarbetspartner till Novus. Läs hela undersökningen här.
Next article
Ända till nu har automationen framförallt påverkat arbetares jobb, personer med lägre utbildning. Men den nya typen av generativ artificiell intelligens, som ChatGPT och Midjourney, ändrar på det. Länge trodde man att yrken som byggde på kreativitet och tekniska färdigheter var ganska skyddade. Men den generativa artificiella intelligensen är verktyg som snabbt processar och smälter samman information för att sedan skapa nytt innehåll. Så de som påverkas mest den här gången är jobb som kräver kognitiva färdigheter, kreativitet och ofta högre utbildning. En rad rapporter och studier pekar på att de jobb som förändras mest av den generativa AI:n är dels högre betalda positioner, dels kvinnors jobb då fler kvinnor är assistenter. Ja, en rapport från Accenture visar att så mycket som 40 procent av alla arbetade timmar kan påverkas av generativ AI.
– Utvecklingen har gått snabbare än de flesta anat, inklusive experter på området. Även om AI just nu mer assisterar människor än ersätter dem, säger Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.
Tidningen The New York Times visade med hjälp av forskare på OpenAI hur stor andel av uppgifter som helt eller delvis kan utföras av en AI. Av resultatet kan man tydligt se att många tjänstemän påverkas.
Gymnasieutbildning eller lägre: 6 %
Ex. kemtvättare, operatörer inom sömnad, personer som jobbar med snabbmat
Gymnasieutbildning: 17 %
Ex. manikyrister, fotvårdare, skådespelare, säkerhetsvakter
Yrkesinriktad utbildning: 38 %
Ex. elektriker, sjukvårdare, anläggningschefer
Kandidatexamen eller fyraårig högre utbildning: 75 %
Ex. sjuksköterskor, HR-specialister
Master- eller doktorandutbildning: 64 %
Ex. apotekare, psykologer, jurister
Vi står alltså inför stora förändringar, även om det inte behöver betyda att AI:n tar våra jobb.
– Just nu upplever många snarare att de är mer produktiva och effektiva tack vare AI. Som programmerare som snabbare och bättre kan skriva kod med hjälp av en AI, säger Tobias Brännemo.
AI:n kan också hjälpa till att skriva lagförslag, eller fungera som en typ av digital terapeut, för att ta några exempel.
– Jag tror inte att vi människor kommer att få slut på saker att göra. Vad som inte kan automatiseras är exempelvis social kompetens, teamwork och omhändertagande.
Nej, maskinerna har vare sig mänsklig empati eller förmågan att läsa av nyanser.
– Som vid alla stora skiften kommer det också att tillkomma nya arbetsuppgifter och jobb, även om vi i dagsläget inte vet exakt vilka, säger Tobias Brännemo.
De flesta experter menar att nästan alla kommer att behöva uppdatera sin kompetens. I en undersökning från företaget PwC, där man frågat medarbetare i 46 länder, är en stor andel positivt inställda till kompetensutveckling och att lära sig arbeta med AI. Det råder en tydlig förändringsvilja. Men Sverige sticker ut. Bara 18 procent, jämfört med 34 procent globalt, höll med om att de kompetenser som krävs kommer att förändras avsevärt under de kommande fem åren.
Så vad kan du göra för att hålla dig uppdaterad? Lär dig mer om AI, testa själv, och kompetensutveckla dig regelbundet.
– Att ta till sig ny kunskap är bästa sättet att säkra sin anställningstrygghet.
Vill du plugga med lön? Här finns mer info om omställningsstudiestödet.
Gratis grundkurs i AI. Elements of AI, är en grundkurs i AI. Bakom kursen står bland annat universiteten i Helsingfors och Linköping.
Internetstiftelsen har också bra material om AI.
Prata med en AI. Testa själv att använda en AI. ChatGPT, är en chatbot-teknologi utvecklad av OpenAI, som kan hantera frågor och svar i text. För att få så bra svar som möjligt gäller det att skriva detaljerade uppmaningar, så kallade prompts. Midjourney, är en sajt där du kan skapa AI-genererade bilder.
