Hon har i 25 års tid arbetat med jämställdhetsfrågor. Jobbat ideellt med tjej- och kvinnojourer, föreläst i skolor, för politiker och på konferenser i och utanför Sverige. Nu arbetar Veronica Ljushammar fackligt på heltid på Telia och kan lägga extra krut på sina hjärtefrågor.
Det var när hon pluggade till civilingenjör inom datateknik - som en av totalt två tjejer i klassen - som tankarna först väcktes. En upplevelse av att behöva prestera dubbelt så bra som de övriga 23 killarna i klassen för att räknas som likvärdig. Ska det vara så?
Det blev startskottet för en kamp mot orättvisor i arbetslivet och i samhället. Hon pratade ihop sig med några barndomskompisar som hade funderat i samma banor och tillsammans startade de runt 1998 en tjej-jour i Luleå på ideell basis. Tack vare sitt intresse för data och IT föll det sig också naturligt för Veronica att vara med och starta den första tjej-jouren online i Sverige.
– Jag har jobbat med olika tjej- och kvinnojourer vid sidan av studier och jobb i många år. Pratat med och stöttat många tjejer och kvinnor under årens lopp. När man börjar se orättvisor i samhället är det svårt att blunda för dem.
"Veronica har ett brännhett engagemang i jämställdhetsfrågor och leder klubbens jämställdhetsarbete i Sverige och internationellt. Hon samarbetar tätt med arbetsgivaren och tillsammans jobbar de med bl.a utbildningar, chefstillsättningar och successionsplanering för jämställda ledningsgrupper. Dessutom är hon drivande i ett internationellt fackligt nätverk, Women in Telia, där man stöttar varandra och har gemensamma föreläsningar och utbildningar."
När man börjar se orättvisor i samhället är det svårt att blunda för dem.
Väl i arbetslivet hamnade hon i telekombranschen och har nu varit Telia trogen i över 20 år. Och för ungefär åtta år sedan inleddes hennes fackliga bana på arbetsplatsen drivet av en vilja att lära sig mer om arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
– När jag insåg att det kom en hel del frågor från kollegor om chefen får göra si eller så kunde jag konstatera att jag inte visste. Då frågade jag en kollega som var förtroendevald i Unionen att jag ville lära mig mer om det här och på den vägen är det.
Veronicas engagemang för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor sträcker sig även utanför landsgränserna. Utöver arbetet lokalt leder hon en arbetsgrupp i Telias riksklubb för jämställdhet, mångfald och inkludering och deltar även i två internationella nätverk inom koncernen för att pusha och stärka kvinnliga kollegor.
– I de nätverken anordnar vi olika aktiviteter och lyfter kvinnliga förebilder inom företaget för att stötta varandra att komma framåt, våga ta steget, våga visa vem man är, våga söka utlysta tjänster. Lokalt kör vi ofta lunchföreläsningar och nätverkar med andra IT-tjejer.
våga ta steget, våga visa vem man är, våga söka utlysta tjänster
Inom Teliakoncernen finns ett mål om att ha 50% kvinnor i ledningsgrupperna. Och i det arbetet är Veronica och hennes fackliga kollegor i högsta grad delaktiga. Samarbetet med arbetsgivaren kring denna målsättning tycker Veronica fungerar bra.
– Hur kan vi bli bättre på att dra nytta av varandras styrkor i stället för att se det som svagheter? Jag är stolt över att jobba på ett företag som bryr sig och där man faktiskt vill jobba aktivt med detta och där man tycker att det är bra att vi engagerar oss.
Vad är det bästa med att vara förtroendevald?
– Att jag har möjlighet att stötta, stärka och hjälpa människor på mitt arbete. Att jag har möjlighet att påverka arbetsgivaren på ett sätt som gör att vi kan få ett mer inkluderande och jämställt klimat. Det är den största vinsten för mig.
Next article
Borlänge Energi har ett stort ansvar för att staden ska fungera. På bolaget jobbar omkring 300 personer, inom vitt skilda arbetsområdet som energi, fjärrvärme, fiberdragning, avfall, vatten, avlopp samt gatu- och parkskötsel.
"Mathias har ett genuint engagemang för arbetsmiljö och vågar ställa tydliga förbättringskrav på arbetsgivaren. Hans driv och strukturerade arbetssätt har gjort att företaget nu har ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete. Han har också drivit igenom imponerande kompetenshöjande insatser till medarbetarna i form av ett tematiskt årshjul - ett förträffligt exempel som borde spridas till fler arbetsplatser. Dessutom vrider Mathias ut och in på sig själv för att alltid stötta sina kollegor i jobbiga situationer."
– Det är bara att erkänna att jag inte är fullt insatt i alla områden. Dessutom spänner arbetsmiljöfrågorna från situationer ute i fält som kan vara direkt livsfarliga till chefer som inte lyckas få till bra rutiner och arbetssätt, vilket skapar konflikter och gör det svårt för nyanställda att komma in i arbetet, säger Mathias Wadstedt som är huvudskyddsombud på bolaget.
arbetsmiljöfrågorna spänner från situationer ute i fält som kan vara direkt livsfarliga till chefer som inte lyckas få till bra rutiner och arbetssätt
Till sin hjälp har han 18 lokala skyddsombud. Och dessutom finns en anställd arbetsmiljöingenjör, som är en viktig kraft för att driva arbetet framåt. Ett sätt att möta spännvidden på alla frågor har varit att ta fram ett årshjul med olika arbetsmiljöteman som cheferna har i uppgift att lyfta med sina arbetsgrupper varje månad.
– Idén med ett årshjul för arbetsmiljöfrågor tog jag med mig från min förra arbetsplats, Kvarnsvedens pappersbruk. Men vi har arbetat om den lite för att passa verksamheten inom Borlänge Energi. På pappersbruket pratade vi egentligen aldrig om den psykosociala arbetsmiljön, säger Mathias.
Teman som ”säker vinter”, ”kemikaliehantering”, ”verktyg och maskiner” och psykosociala frågor varvas. Inför varje tema får cheferna ett material att jobba med, till exempel diskussionsfrågor, checklistor och fördjupande filmer. Temat kan också ges ett extra fokus under skyddsronderna.
På pappersbruket pratade vi egentligen aldrig om den psykosociala arbetsmiljön
Även om Mathias inte vågar lova att det är det systematiska arbetsmiljöarbetet som har gett resultat, så har olyckorna minskat de senaste åren. Och helt klart är att arbetsmiljöfrågorna har fått en mer framskjuten position inom bolaget, där man hela tiden jobbar för att medarbetarna ska förstå vikten av att registrera incidenter i bolagets system för händelserapportering.
Med en relativt hög personalomsättning, inte minst på tjänstemannasidan, är en av de frågor Mathias funderar mest kring är hur man ska kunna återta en ”Borlänge Energi-anda”, som får anställda att stanna längre och som gör det möjligt att bygga upp bra rutiner och förtroenden.
– Vi har det helt klart lite rörigt nu med ett tufft ekonomiskt läge och rejäla åtstramningar. Det bidrar till att folk söker sig vidare. När jag jobbade på pappersbruket var den genomsnittliga anställningstiden 23 år. Det kommer nog inte hända här, men det finns helt klart ett värde i att de anställda känner sig trygga och inte så jagade, och därför väljer att stanna längre. Det är en bra grund för att bygga bra arbetsmiljörutiner.
