Mer fritid, mindre stress – och samma lön. För Oliver Lindberg är arbetstidsförkortning en självklar förmån. Med 40 extra lediga timmar per år kan han förlänga helgen, fixa ärenden – eller bara chilla. Unionen kämpar nu för att fler ska få denna flexibilitet.
– Det är väldigt skönt att slippa åka till jobbet när vi har halvdagar. Det är två timmars resa för fyra timmars jobb. Att då kunna ta ut timmar och vara hemma och chilla istället är en dröm, säger Oliver Lindberg.
Oliver Lindberg, 26 år, jobbar på Skanska hus i Stockholm där de sedan flera år tillbaka har vad man kallar arbetstidsförkortning. Det står inskrivet i kollektivavtalet. Varje år får han en pott med 40 timmar att ta ut. Inte som en hel semestervecka, men en halvdag här och en långlunch där. Och om det är en klämdag säger han att man ofta kan ta ut den också.
– Tidigare var jag konsult, och då behövde jag ta ledigt så fort jag skulle till läkaren, eller om en hantverkare skulle komma hem och fixa något i lägenheten – med förlorad inkomst. Nu är det bara att ta en timme. Så himla skönt.
– Ibland kanske man har varit sjuk i några dagar, och behöver sedan besöka läkare, vilket också kostar. Det kan bli riktigt dyrt om man får löneavdrag så fort man ska till läkaren.
Oliver jobbar med IT-support på företagets service point. Det vill säga anställda kommer till honom när datorn plötsligt har låst sig, om det inte går att logga in på Teams på mobilen – eller så behöver han byta ut en strulande datorskärm på ett skrivbord.
– Jag kan alltså jobba hemifrån bara i undantagsfall. Jag behöver vara här på kontoret, så att kollegorna kan komma förbi med sina grejer.
Men genom att han har sin pott med arbetstidsförkortningstimmar så är det inga problem om han behöver springa iväg i några timmar, eller komma någon timme senare ibland.
– Bara jag koordinerar det med min kollega så att någon finns här. Hur enkelt som helst.
Själv brukar han försöka använda sina timmar till att ta ut halvdagar vid tillfällen då de redan har en halvdag ledigt (exempelvis dag före röd dag). Eller för att sluta några timmar tidigare en fredag, för att få mer fritid.
– Det förlänger helgen. Ibland vill jag bara chilla och spela dataspel. Andra gånger, om tjejen ska komma, hinner jag handla, städa upp och preppa lite mys innan hon dyker upp.
– Eller om jag får besök en helg, och vill ha lite mer tid att umgås, då kan jag också ta ut några timmar.
Han brukar alltid försöka spara några timmar till utifall att-saker som är svåra att förutse.
– I april varje år får vi nya timmar. Har man inte gjort slut på sina föregående timmar då, så brinner de inne, så i mars brukar jag ha tid att ta ut, skrattar han.
Hur håller du koll på hur många timmar du har kvar?
– Det är jättelätt. Jag kollar lönebeskedet i mobilen, där står det hur många timmar jag har kvar, precis som jag kan se mitt semestersaldo.
Han säger att arbetsgivaren absolut får pluspoäng för att de erbjuder detta.
– Jag tror det kan vara en dealbreaker om man söker nytt jobb. I alla fall för oss som en gång har haft en pott med några timmars arbetstidsförkortning och fått smak på dem.
Dessutom måste många tjänstemän ändå fixa samma arbetsuppgifter även efter att ha tagit ut några timmar, så i slutändan kanske arbetsgivaren inte förlorar något på att erbjuda denna flexibilitet.
– Men vi anställda får absolut en mer positiv bild av företaget som arbetsgivare, säger Oliver.
Next article
I en tid då många kämpar för att hitta balans mellan arbete och fritid blir frågan om arbetstidsförkortning allt mer aktuell. För Emelie Nord, 46, har denna flexibilitet blivit ett sätt att förbättra livskvaliteten.
– Det ger mig och mina kollegor möjlighet att ladda batterierna, säger hon.
Emelie är projektkoordinator på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, vilket innebär alltifrån att skriva mötesprotokoll och korrekturläsa rapporter som utgör underlag för beslutsfattare till att arrangera seminarier och andra evenemang. Anställda här erbjuds arbetstidsförkortning på olika sätt. Dels slutar de en timme tidigare, klockan 16, under de tre sommarmånaderna.
– Då är det lågsäsong hos oss, så det känns logiskt att vi kan gå hem tidigare, istället för att sitta på kontoret och rulla tummarna och vänta på att klockan ska bli fem. Andra perioder på året har vi betydligt mer att göra, så då får vi ändå lägga i en högre växel.
Att under den ljusa årstiden komma hem en timme tidigare gör stor skillnad, menar hon.
– Jag hinner ut i naturen och tanka lite sol innan middagen. Eller så kan jag konvertera det till en extra lång lunch, kanske jag vill ha en lunchdejt på stan med en vän eller gå en långpromenad.
Istället för kläm- och halvdagar har de också ett särskilt konto med sju-åtta så kallade arbetstidsförkortningsdagar per år som de kan ta ut när det passar. Skillnaden mot vanliga semesterdagar är att dessa inte kan sparas.
– Jag gillar det här systemet, främst för att det är mer flexibelt och inkluderande. Alla firar ju inte kristna högtider, och då känns det bra att man ges möjlighet att vara ledig vid andra tillfällen än just Skärtorsdagen eller klämdagen vid Kristi Himmelsfärd.
Själv använder Emelie ofta sin arbetstidsförkortning till klämdagar, eller så tar hon ut en fredag eller måndag för att förlänga helgen.
– Jag håller mig gärna till skolloven för att kunna umgås med mina syskonbarn som bor i närheten. Eller så använder jag dem till egentid, att ta hand om mig själv och se till att jag mår bra.
Vad gör du då?
– Är det fint väder försöker jag komma ut i friska luften och lapa dagsljus, speciellt under vinterhalvåret. Det gör under för hälsan. Umgås jag med barnen kan det bli lite vad som helst, haha, men är jag själv brukar jag läsa böcker, lyssna på musik, lägga pussel eller bygga Lego. Jag har också ett bokprojekt jag skriver på.
Hon säger att kollegorna verkar använda tiden till liknande saker: Att umgås med familj och vänner, vara ute i naturen, träna, dreja, måla akvarell…
– Lite beroende på vad som ger just den personen energi, men jag upplever att många hos oss är kreativa personer som hittar glädje i skapandet.
Idag är det långt ifrån alla arbetsgivare som erbjuder arbetstidsförkortning men Unionen har som mål att ge alla medlemmar 100 timmars arbetstidsförkortning per år som ska kunna tas ut som enstaka timmar eller hela dagar. Emelie tror att det vore bra även ur arbetsgivarnas synvinkel.
– Precis som med friskvårdsbidraget signalerar man att vi är måna om våra medarbetare, vi vill att ni ska må bra, trivas och vilja stanna.
Emelie tycker också att det i slutändan handlar om tillit och förtroende.
– Det är dags att sluta likställa arbetstimmar och arbetsprestation. Jag tror inte någon tar ut dagar mitt under brinnande deadline, cheferna behöver inte oroa sig för det. Nej, känner man tillit från sin chef så är man i regel också mån om att göra ett bra jobb. Men om man kan ta ut en extra ledig halv- eller heldag när det passar, så kanske man mår och presterar bättre därefter.
