A-kassa

A-kassan ska vara ett stabilt försäkringsskydd för den som blir arbetslös. Den tryggheten behöver omfatta fler och nivåerna måste höjas i takt med att kostnaderna i samhället ökar.

Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassan, är ett av våra viktigaste trygghetssystem. Men systemet har ändrats ofta och håller inte måttet. Vill se en kollektivavtalad och inkomstbaserad A-kassa, som kan leda till en enklare och mer förutsägbar försäkring.

Det är viktigt att parterna har kontroll över a-kassan så blir den mer långsiktigt stabil och relevant för löntagare och företagare.

Nuvarande nivå på a-kassan bör bevaras, och taket samt ersättningsgolvet för dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste höjas. Dessutom bör a-kassan indexeras, så att ersättningen räknas upp automatiskt i takt med att lönenivåer och kostnader i samhället ökar. 

Vad vill Unionen? 

  • Gör a-kassan inkomstbaserad så att den försäkrade kvalificerar sig för ersättning genom inkomster i stället för genom arbetad tid. Det gör försäkringen förutsägbar för den som är arbetslös och minskar administrationen för arbetsgivarna. 

  • Att det ska vara lättare att kvalificera sig för ersättning. A-kassan måste breddas och fler ska kunna kvalificera sig för ersättning genom att inkomstvillkoret sänks. 

  • A-kassetaket måste höjas och indexeras. Idag ligger a-kassenivån stilla samtidigt som löner och kostnader ökar. Ett indexreglerat tak ger en förutsägbar ersättning för den som blir arbetslös. 

  • Minska nedtrappningen av ersättningen. För den som blir arbetslös är möjligheterna att snabbt minska sina utgifter ofta begränsade. En större nedtrappning av a-kassan och aktivitetsstödet under arbetslöshetens gång kan göra det svårt för dem med låga inkomster och i förlängningen kan det skapa större svängningar i konjunkturen än nödvändigt. 

  • Bevara den så kallade överhoppningsbara tiden. Överhoppningsbar tid innebär att den som exempelvis är borta från jobb på grund av sjukdom eller föräldraledighet får behålla sitt försäkringsskydd baserat på tidigare arbete. För att möjliggöra omställning på arbetsmarknaden i takt med att arbetslivets och näringslivets krav på kompetens förändras, och för att skydda personer med funktionsnedsättningar eller sjukdom måste nivån på överhoppningsbar tid bevaras.