Man brukar säga att halveringstiden på kunskap är fem år. I elektronikbranschen är den ännu kortare – cirka ett år. Därför får anställda på företaget Power kontinuerligt gå olika kurser. Ja, nästan varje morgon får man till och med en mikroutbildning.
Tänk dig att du jobbar i en bransch där halveringstiden på kunskap är cirka ett år. Det är läget för elektronikkedjan Power.
– Därför behöver vår personal ständig kompetensutveckling, säger Morten Hovland.
Morten Hovland är COO och people development manager på Power, som har cirka 270 butiker och 6000 anställda i Norge, Sverige, Finland och Danmark. Han säger att man i över tio år medvetet har satsat på att utbilda sin personal. Inte bara för att produkterna utvecklas så snabbt, utan också för att dagens kunder är så pålästa. De googlar ofta på produkter innan de kommer in i butiken.
– Så säljarna måste verkligen vara kunniga för att kunna möta upp dessa välinformerade kunder. Det är ändå därför man går till en butik, för att få vägledning och hjälp, annars kan man lika gärna köpa produkterna på nätet.
En annan tanke med utbildningssatsningen är att man genom att kontinuerligt kompetensutveckla sin personal kan internrekrytera chefer på olika nivåer.
– Rent krasst är det mest effektivt för oss, men jag tror också att chansen att avancera sporrar anställda att vilja lära sig mer, säger Morten Hovland.
Dels har Power kurser i produktkunskap, ett system som kallas Power up, där anställda från hela Norden två gånger om året reser till Norge för att lära sig mer om produkter.
– Då kommer det ett tusental medarbetare från olika länder som får ny produktkunskap av leverantörer. Det händer ju mycket bland annat inom smarta hem, där produkter kopplas ihop.
Men lika viktigt är att lära sig hur man ska bete sig mot kunder.
– Vi vill ha kundvänliga varuhus, och då är våra anställda vår viktigaste tillgång. Redan det första halvåret ska man ha fått två till tre dagars utbildning i ämnet.
Företaget försöker också stärka personalens självkänsla och trygghet i yrket.
– Vi får in medarbetare som är 18–21 år och de behöver ha mod att möta kunder. För det krävs mod att verkligen lyssna in och se en kund när det står tio till på kö. Eller att sälja en tvättmaskin till en kund, när man aldrig har tvättat själv.
En annan del av strategin är mikroutbildningar – en liten daglig dos kunskap innan butiken öppnas, där varuhuschefen och avdelningscheferna turas om att hålla i utbildningen.
– Jag är inte mycket för vanliga möten, men får man lära sig något nytt finns det mening med att samlas i några minuter. Utbildningen kan exempelvis ge konkreta tips kring en produkt eller hur man får nöjda kunder.
Mahmoud Salman, som jobbar i Barkarby, började i kassan på Power 2023 och befordrades ett drygt år senare till avdelningsansvarig för vitvaror. Han är bara 22 år och säger att när han började på företaget visste han knappt hur man sätter på en tvättmaskin.
– Men tack vare utbildningarna känner jag mig mycket säkrare. Igår var jag i Norge på utbildning. Där lärde vi oss massor om olika alltifrån kaffemaskiner till rakapparater, och så fick jag matnyttig kunskap om robotdammsugare, säger Mahmoud Salman.
Visst har han fått viss kompetensutveckling även på tidigare jobb.
– Men då har jag ofta fått läsa på egen hand. Här ses vi för det mesta och diskuterar saker på våra kurser, då går kunskapen in djupare.
Redan första året på företaget hade Mahmoud fått gå ett tiotal längre och kortare utbildningar, och han tycker att alla har varit användbara.
– Jag gillar att norrmännen är så konkreta. De är inte så mycket fina ord, utan har fokus på saker jag kan använda mig av redan idag.
– De mest intressanta kurserna har handlat om vår syn på kunden. Snarare än att sälja till varje pris, ska vi se oss som rådgivare till kunden. Vi ska bygga en långsiktig relation till kunderna snarare än att sälja den dyraste produkten idag, säger Mahmoud Salman.
Morten Hovland tror att företagets kompetensutvecklingsprogram är en win-win-situation för företaget och personalen.
– Vi märker att ju mer kunskap de anställda har, desto längre stannar de i företaget. Delvis tror jag att medarbetaren känner att vi satsar på henne och hennes kompetens, säger Morten Hovland.
– Ja, även på tidigare jobb har jag bett om att få utvecklas och klättra, men sedan har inget hänt. På Power har jag fått både kompetensutveckling och mer ansvar utan att ens ha bett om saken. Självklart stärker det lojaliteten till företaget, säger Mahmoud Salman.
Next article
Var det här allt? Ska det vara så här nu?
Har du också känt så relaterat till karriären? Då har du kanske hamnat i vad man på engelska brukar kalla mid-career crisis, alltså en mittlivskris i karriären. För precis som på de flesta långa resor här i livet kan mitten på din karriär kännas tuff. Maratonlöpare pratar om de svåra mittenmilen, när smärtan börjar sätta in men man ännu inte kan se slutet av loppet. Kanske har du nu jobbat i en 15–20 år, nyhetens behag har försvunnit, du är inte längre ung och hungrig, samtidigt som pensionens fria dagar känns långt bort.
– Ofta har jobbet rullat på av bara farten, men mitt i livet får man tid att reflektera. Många ifrågasätter då det liv de lever, man vill ha en förändring. Krisen är alltså en sorts sökande efter något nytt, något annat, säger Nicolas Jacquemot, som nyligen gett ut boken ”Meningen med arbetslivet. Handbok för dig som vill vidare.”
Det är en bok för dig som vill styra in arbetslivet på en ny bana. Det kan handla om att byta jobb, göra arbete av sin hobby eller sätta sig i skolbänken igen. Eller så vet du inte riktigt vad man vill, du vet bara att det skaver. Inte sällan sker det just i medelåldern när funderingar på vad man vill göra av tiden som är kvar dyker upp – även kring karriären.
– Många känner ånger för val de gjorde och inte gjorde, vägarna de inte tog. Drömmar man innerst inne har gör sig påminda, säger han.
Det är heller inte så konstigt att du hamnar här, för mitt i livet kanske man värderar helt andra saker än för 20 år sedan när du valde högskoleutbildning.
– Kanske är balans, fokus och fördjupning viktigare för dig idag.
Till skillnad från när du var 23 och stora delar av livet låg framför dig är det dock lätt att tänka att det är för sent. För sent att börja plugga. För sent att bli något helt nytt. Men här vill Nicolas Jacquemot säga stopp och belägg till tankegångarna.
– Det kan kännas som att tåget har gått. Men det går fler tåg. Det är aldrig för sent att bli den du vill vara.
Och även om förändring ofta innebär en viss dos osäkerhet så erbjuder den här fasen också en möjlighet till förnyelse och fokusering.
De flesta tycker att det är viktigt att hitta ett jobb där man kommer till sin rätt, då utvecklas man.
– Därför är det bra att veta vad man vill ha mer och mindre av framöver, säger Nicolas Jacquemot och tipsar att det är bra att göra en självinventering:
Kanske var det länge sedan du hade drömmar kring livet och karriären. Men drömmarna är viktiga. Så ge dig själv en lugn timme i veckan, gärna i en rofylld eller inspirerande miljö, där du får tid att tänka.
– Vi är ofta snabba på att begränsa oss, säga det går inte, men att tillåta sig att drömma är att leda in tankarna på andra banor.
Var vill du vara om ett, tre eller fem år? Vad jobbar du med då? Hur vill du jobba (på egen hand, i ett stort team, på plats eller distans?) Hur ser det ut när du jobbar? Föreställ dig, skriv ner eller rita din önskade framtid – alltså hur det ser ut och känns när du gör detta nya.
Många i medelåldern tvekar inför att studera. Är det ens någon idé? Här gör du smart i att tänka om. Istället för att räkna åren som gått, fokusera på den tid som ligger framför dig. Du kanske är 45 år och har minst 20 år kvar att jobba. Är det då inte värt att lägga ett halvår på en kurs, eller kanske 2–3 år på en utbildning som tar dig dit du vill?
Det finns fler möjligheter än det vanliga studiestödet från CSN, som du kan få när du vill kompetensutveckla dig eller rent av byta karriär.
Vill du få omställningsstudiestöd? Häng på låset.
När du skapat dig en målbild är det dags att göra en plan för hur du ska nå dit. En god hjälp är att formulera ett SMART mål, där SMART står för:
S – specifikt
Målet ska vara avgränsat och tydligt, som i ”jag ska bli lokförare.” Att säga ”jag vill avancera” är däremot inte specifikt.
M – mätbart
Ett mätbart mål kan vara att söka fem jobb i månaden, till skillnad från ”jag ska söka jobb.”
A – accepterat
Du ska själv vara motiverad att uppnå målet.
R – realistiskt
Målet ska vara realistiskt att uppnå. Att vilja bli president eller säga åt alla sina medarbetare att jobba 60 timmar i veckan känns inte särskilt realistiskt.
T – tidsbestämt
Det ska finnas en tidsram för när målet ska vara uppnått.
För att uppnå ditt huvudmål är det bra att sätta delmål på vägen. Och här har Nicolas Jacquemot ett tips för att snabbare komma framåt:
– Blunda inte för hindren, men fokusera på hur du kan ta dig över dem istället för att låta dem begränsa dig.
