Unionen ansvarar för ett hundratal kollektivavtal för branscher inom det privata näringslivet. I de flesta ingår ett kompetensutvecklingsavtal, medan det i några av dem istället benämns som riktlinjer. Innebörden är i stora drag densamma – att arbetsgivaren, det vill säga du som chef, har ansvar att ge dina medarbetare möjlighet att kompetensutveckla sig.
Världen förändras allt snabbare och behovet av ny kompetens ökar. Kunskap blir snabbt gammal när tekniken ger oanade möjligheter och nya affärsidéer omkullkastar gamla sanningar. Du som arbetsgivare och chef behöver säkra kompetensen, både hos dig själv och även bland dina medarbetare, för att utveckla verksamheten så att den står sig även i framtiden.
Inom kollektivavtalen ingår bl a kompetensutvecklingsavtalet, som är en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om ansvaret som du som chef har för att framtidssäkra dina medarbetares kompetens.
alla medarbetare både har rätt till och även eget ansvar att kontinuerligt utvecklas i arbetet
- Sammanfattningsvis innebär kompetensutvecklingsavtalet att alla medarbetare både har rätt till och även eget ansvar att kontinuerligt utvecklas i arbetet, säger Mikael Svensson som är central ombudsman i Unionen. Avtalet säger också att företaget ska skapa förutsättningar för det här, vilket ju innebär att du som chef har ett ansvar att ge dina medarbetare möjlighet att kompetensutveckla sig.
En förutsättning för att strategiskt utveckla sin personal är att företaget vet var man vill vara om 3-5 år.
- Det är ledningsgruppens ansvar att ta fram en affärsplan som sträcker sig några år in i framtiden, säger Mikael. Ledningen på företaget behöver också ha identifierat strategiska nyckelkompetenser så att du som chef vet vilka kompetensbehov som finns i verksamheten.
Ledningen på företaget behöver också ha identifierat strategiska nyckelkompetenser
I samband med utvecklingssamtalen bör du som chef göra en grundlig kompetensinventering tillsammans med dina medarbetare. Det sker antingen enbart genom samtal – men kan också kompletteras med någon form av enkät till medarbetarna.
- Och när du som chef vet vad dina medarbetare kan idag och vilka kompetenser som företaget behöver i framtiden har du alla möjligheter att lägga upp en plan tillsammans med dina medarbetare, menar Mikael.
Kompetensutvecklingsavtalet handlar generellt om olika former av kompetensutveckling. I exempelvis Kompetensutvecklingsavtalet i IT- & Telekomföretagen ser formuleringen ut såhär: ”Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.”
- Kompetensutveckling kan ju ske i många olika former, menar Mikael. Både genom formella utbildningar, fysiska såväl som digitala. Kompetensutveckling kan också ske genom kunskapsöverföring mellan kollegor och genom att medarbetarna får testa nya arbetsuppgifter.
Mikael tar också upp vikten av att det ska finnas en mening med den utbildning som medarbetaren går.
- Utbildningen ska ju dels ligga i linje med företagets långsiktiga affärsidé, men även i linje med det som medarbetaren vill utveckla sig inom, förklarar han. Och ser man till att medarbetaren förbereder sig och även får arbetsuppgifter efter genomförd utbildning, som ligger i linje med de nya kunskaperna, så använder man ju verkligen insatsen på bästa sätt.
Det finns tillfällen då medarbetare själva föreslår utbildningar som du kanske inte ser nyttan med i den aktuella verksamheten, varken på kort eller längre sikt.
- Även om det är ligger utanför kompetensutvecklingsavtalet så är ändå en rekommendation att stödja utveckling hos individen, kunskap kan komma till nytta i framtiden ändå, menar han. Det ligger både i arbetsgivarens och i den enskilda medarbetarens intresse att kunna utföra och utveckla sitt arbete även i framtiden. Att stödja och stimulera utveckling är en framgångsfaktor i dagens och morgondagens arbetsliv.
Next article
2024-11-12
Förändring bygger på ett ibland svårförenligt motsatsförhållande. Å ena sidan är utveckling och nya inriktningar nödvändiga för att undvika stagnation, å den andra kan förändring också kännas osäkert och skrämmande. Satus quo är tryggt, i förändring finns inga garantier för att det kommer gå bra.
Det gäller i såväl vardag som arbetslivet. En omstrukturering, en ny inriktning, ett annorlunda arbetssätt, teknisk utveckling som tvingar fram nya metoder, allt är saker som kan skapa oro.
För cheferna som ska kommunicerar kring eventuella förändringar är det av högsta vikt att inkludera medarbetarna i processen så tidigt som det bara går.
jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap
– Merparten av de förhandlingar jag är inblandad i kommer från att arbetsgivarna vill göra en förändring, berättar Marianne Rozman, chefsombudsman på Unionen. Och jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap.
Att tidigt presentera förändringens syfte, mål och bakomliggande orsaker är grundläggande när man kommunicerar den till medarbetarna.
– Varför ska man över huvud taget göra en förändring? Vad är det tänkt att vi ska vinna? Vad är målet? Och när ska vi nå målet? Det är superviktigt för alla förändringar att ha svar på de frågorna. Med otydligt syfte och mål finns risken att det ser ut som att man bara vill förändra för sakens skull.
Varför ska man över huvud taget göra en förändring?
Nyckelordet är delaktighet
Inkludering av medarbetarna kan bli centralt för att öka acceptansen för förändringen i fråga. En tumregel är ”ju tidigare desto bättre”.
– Medarbetare har så gott som alltid bra synpunkter, säger Marianne. De känner verksamheten, de känner sig själva, de vet hur det dagliga arbetet går till. De kunskaperna och erfarenheterna vore det bara dumt att bortse från.
Det är också, i slutändan, medarbetarna som förändringarna verkligen påverkar. En justering som framstår som minimal ur ledningens helikopterperspektiv kan få stor effekt i medarbetarnas vardag.
Nyckeln för att öka chanserna för acceptans är att låta medarbetarna göra sina åsikter hörda. Även om inriktningen av beslutet redan är taget och att en förändring är nödvändig, så är det viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga.
Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
– Arbetsgivaren behöver ofta bestämma VAD som ska göras, men de kan ofta låta medarbetarna påverka HUR. Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
Just känslan av att vara inkluderad i beslut är något Marianne Rozman trycker på.
– Om inte annat så har man i alla fall fått säga vad man tycker och blivit lyssnad på. Ledningen visar att de förstår att medarbetarna är viktiga för företaget och kan och förstår sina uppgifter.
Ödmjukhet, ärlighet, öppenhet
Motsatsen till att inkluderas är att presenteras för ett redan fastslaget faktum – ”här är förändringen, den kommer genomföras med start nästa vecka” – vilket lätt skapar en känsla av att inte vara viktig för företaget.
För att göra processen så bra som möjligt är i stället medbestämmande för medarbetarna och närvaro från chefen viktigt. Som ledare får man inte rygga tillbaka, dra sig undan eller slå ifrån sig.
Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt.
– Den närmsta chefen måste vara beredd på och öppen för att ta emot medarbetarnas frågor och synpunkter. Många gånger när jag har förhandlat kring organisationsförändringar så har cheferna försökt fly undan lite. För de vet att beslutet är tufft och kommer påverka många. Har man då förankrat beslutet blir det också lättare att bemöta kritik.
Vikten av förankring gäller också i flera nivåer. Ledningsgruppen behöver ha en förankringsprocess också med mellanchefer.
– Ska de underställda cheferna kunna motivera och argumentera för ledningens beslut behöver de också gå igenom en förankringsprocess. Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt. Man behöver kunna stå upp för förändringen i alla led.
I de flesta företag sker förändringsprocesser kontinuerligt. Hur man har hanterat den senaste förändringen påverkar självklart också hur acceptansen bland medarbetarna är för nästa och nästnästa. Även i det hänseendet efterlyser Marianne prestigelöshet från arbetsgivaren.
Den här gången vill vi att ni ska vara med oss
– Om man tidigare har gjort en förändring som inte blev bra, börjar man nästa förändringsprocess i rejäl uppförsbacke. Då behöver man som chef vara öppen med det. Man behöver säga: ”förra gången tänkte vi fel, vi lyssnade inte på er och förankrade inte beslutet tillräckligt. Vi är medvetna om det. Den här gången vill vi att ni ska vara med oss”. Den typen av ärlighet från chefen är a och o.
