Integritet i arbetslivet
Övervakning och kontroller på arbetsplatsen måste vägas mot arbetstagares rätt till integritet, och integritetsskyddet måste utgå från grundläggande rättigheter och rådande lagstiftning.
Övervakning och kontroller på arbetsplatsen måste vägas mot arbetstagares rätt till integritet, och integritetsskyddet måste utgå från grundläggande rättigheter och rådande lagstiftning.
Den personliga integriteten är satt under press. Allt fler arbetsgivare använder rutinmässigt alkohol- och drogtester av anställda, bakgrundskontroller har blivit mer omfattande och distansarbetestrenden har skapat utrymme för kontroll och övervakning av anställda som inte befinner sig på arbetsplatsen.
En ökad övervakning innebär att större volymer av data om anställda samlas in och lagras hos arbetsgivaren. Och det är långt ifrån säkert att datahanteringen sker på korrekt sätt, likväl som att man kan ifrågasätta om kontrollåtgärderna är rimliga och om de vägs emot arbetstagarens rätt till integritetsskydd.
Unionen anser att skyddet för personlig integritet ska utgå från grundläggande rättigheter enligt Europakonventionen, EU-stadgan och regeringsformen. Skyddet ska regleras med en tydlig och rättssäker intresseavvägning i lag mellan arbetsgivares befogade intresse av övervakning och arbetstagares rätt till integritet, med särskild hänsyn till beroendeförhållandet i anställningar. Skyddet ska vara restriktivt och begränsat till få och specifika ingrepp. Det ska regleras i lag eftersom personlig integritet är en grundläggande mänsklig rättighet, däremot kan kollektivavtal reglera praktiska lösningar kring kontroller.
Modern teknik möjliggör övervakning av både närvaro och geografisk position, vilket kan vara svårt att motivera på grund av integritetsintrång.
Stämpelklockan illustrerar spänningen mellan arbetsgivarens behov av att registrera arbetstid och arbetstagarens behov av integritet. Modern teknik möjliggör övervakning av både närvaro och geografisk position, vilket kan vara svårt att motivera på grund av integritetsintrång. Övervakning av anställdas aktiviteter genom datorsystem och programvara, som registrering av tangenttryckningar och musrörelser, kan strida mot dataskyddsförordningen och skapa en arbetsmiljö som hämmar kreativitet och ökar stress. En arbetskultur baserad på ömsesidigt förtroende och tillit är att föredra.
Alkohol- och drogtester på arbetsplatsen innebär intrång i privatlivet men kan ibland vara motiverade. Missbruk är ett arbetsmiljöproblem, och arbetsgivaren har ansvar att agera vid misstanke om påverkan på arbetet. Arbetsmiljölagen kräver handlingsplaner och rutiner för att hantera dessa problem. Dock innebär inte detta att arbetsgivaren har rätt att kontrollera anställdas fritid. Den ökade frekvensen av slumpmässiga och regelbundna tester under 2000-talet antyder att det kan finnas fler skäl än bara hälsa och missbruksförebyggande.
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare undersöker anställdas bakgrund. Samma sak gäller kandidater som söker anställning. Det kan röra sig om mer traditionell bakgrundskunskap, exempelvis referenser från tidigare arbetsgivare, men även om sådant som sällan har med arbetet att göra, som brottshistorik. Vissa bakgrundskontroller kan anses vara motiverade, medan andra kan sägas vara olämpliga, ibland i sådan utsträckning att de inte är eller bör vara tillåtna.
En annan oroande utveckling är framväxten av företag vars affärsmodell är att samla in personuppgifter, så kallade bakgrundskontrollföretag. Personuppgifterna kan gälla allt ifrån hela brott- och tvistemålsdomar, uppgifter om tvångsomhändertagande samt betalningsanmärkningar till förekomst på sociala medier. Företag och privatpersoner erbjuds att söka bland de insamlade uppgifterna mot betalning.
Unionen är inte emot alla typer av kontroller och tester men det behöver finnas tydligare reglering kring flera delar och balansen mellan arbetsgivare och arbetstagares intressen och rättigheter behöver säkerställas.