Det kan tyckas vara småsaker; fylla på papper i skrivaren, fixa present, snygga till konferensrummet... Men uppgifterna varken värderas eller lönesätts, och det är framförallt kvinnor som gör dem. ”Kvinnor smörjer maskineriet”, säger forskaren Annika Härenstam, som tycker att det är dags att göra upp med det osynliga arbetet.
Published 26 January 2023
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning, chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
Next article
Pär har en bred och unik erfarenhet inom omvärldsanalys, ledarskap, utbildning och kommunikation. Han har nyligen gett ut boken Upskill och Reskill. Upskill handlar om att uppdatera den kunskap och kompetens man redan har med Reskill handlar om att skaffa helt ny kunskap och kompetens för en helt ny roll.
Du vill vara företagsledaren som är med på tåget
- I det här sammanhanget kan man även nämna begreppet Noskill, som talar sitt egna språk. 80% av oss tycker att den kunskap vi har idag är ok men det räcker inte, säger han. Med den snabba förändringstakt som samhället har idag går det inte att vara fast, varken vad gäller medarbetarnas kompetensnivå eller verksamhetens utveckling som helhet. Det är helt enkelt en dålig idé. Du vill inte vara den företagsledare som står med dina medarbetare på perrongen när tåget går – du vill vara med på tåget.
Pär har en lika bred som unik erfarenhet inom ledarskap, utbildning, omvärldsanalys och kommunikation. Han är aktuell som författare till boken Upskill och Reskill. (Fotograf: Carl-Magnus Fagerholm)
Pär beskriver en tydlig trend av en stigande sense of urgency.
- Alla pratar om att lära sig och det handlar om all typ av kunskap. Kompetens handlar kort sagt om färdigheter för att lösa de utmaningar som finns idag och i morgon. Du som chef behöver alltså se till att dina medarbetare har tillräckligt med kunskap för det ni gör idag. Du behöver också vara en katalysator för att de ska utvecklas och ha tillräcklig kompetens även för den verksamhet som ditt företag kommer driva i framtiden.
I Svenska Akademins ordlista beskrivs begreppet kompetens som ”tillräcklig skicklighet; behörighet”, en förklaring som Pär refererar till.
- Kompetens om vad du behöver kunna för att göra det du vill uppnå. Man kan lösa samma sak på många olika sätt. Någon löser sin uppgift genom att ta hjälp av kollegor eller medarbetare. Andra löser det genom att göra det själv. Tredje vägen skulle kunna vara att automatisera det du ska göra, exempelvis genom att programmera.
Koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden
Ett tips Pär har är att ständigt koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden och den egna rollen idag.
- Genom omvärldsbevakning får du indikationer vilka framtida kunskapsbehov en roll behöver idag, om den ens kommer finnas kvar i framtiden. Med det som utgångspunkt i samtalet med dina medarbetare kan ni gemensamt skapa en bild av behovet för den enskilda individen. Det här är nog något som jag också tycker att du som chef kan kräva av dina medarbetare – att ha koll på hur omvärlden utvecklas för den egna rollen och identifiera behov i den egna kunskapen. Men du som chef behöver vara där och uppmuntra och kanske ibland även ställa krav.
Det största hindret för att lägga tid på kompetensutveckling är tid. Det blir tydligt vid de många föreläsningar om lärande som Pär håller, både för ledare och medarbetare i olika organisationer.
- Du som chef behöver vara en förebild i ett nyfiket och lärande förhållningssätt. Vill du verkligen skapa en framgångsrik verksamhet så behöver du prioritera lärandet och göra det till en naturlig del i din arbetsgrupp, menar Pär. Skapa enkla möjligheter till lärandet i arbetsgruppen. Ställ frågan vid möten om vad medarbetarna har lärt sig under veckan som gått. Be medarbetarna berätta om intressanta artiklar, referera till poddar och digitala föreläsningar. Det finns hur mycket som helst som kan bidra till lärandet. Och självklart även vanliga kurser och utbildningar.
Du som chef behöver belöna lärandet
Pär trycker också på vikten av att belöna lärandet och att hela tiden vara en stöttande chef.
- Fråga hur det går, om de har tagit till sig den nya kompetens som ni kom överens om. Bejaka och återkoppla!
Sammanfattningsvis förklarar han att det i all enkelhet handlar om att identifiera vad man behöver lära sig där omvärldsbevakning är viktigt, hur man vill lära, att prioritera lärandet och helt enkelt bara göra det. Ett konkret tips han vill skicka med är öppna nätbaserade utbildningar som finns hos många av världens universitet och går under namnet MOOC (Massive Open Online Courses).
