Riksdagsledamöterna måste sluta skillgissa!

Kompetensbrist är det största hindret på arbetsmarknaden. Trots det tror majoriteten av ledarmötena i Sveriges riksdag att de inte behöver kompetensutveckling om de skulle återvända till sin tidigare yrkesroll, de kan inte heller tänka sig att flytta för att öka sina jobbmöjligheter. Det visar en ny undersökning från Unionen.

Sverige står inför en av de mest betydande omställningarna på arbetsmarknaden på flera generationer, drivet av digitalisering och klimatet. Men bristen på rätt kompetens är ett allvarligt hinder. En fjärdedel av företagen saknar arbetskraft, och enligt Unionens klubbar är arbetskraftsbristen det största hindret för företagens expansion. Klyftan mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens har stora negativa effekter på arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort.

För att ta reda på politikernas inställning till omställning och kompetensutveckling har Unionen med hjälp av Novus frågat en majoritet av riksdagsledamöter om deras egen kompetensutveckling och hur de tror deras egen kompetens står sig, den dag de slutar vara politisk förtroendevalda.

– Att så många riksdagspolitiker inte förstår att de måste fylla kompetensgapet innan de återvänder till arbetsmarknaden är alarmerande. För varje minut som går halkar Sverige efter, på grund av att politiker inte fattar hur viktigt det är att vi alla utvecklar våra ”skills”, mitt i arbetslivet. Sveriges politiker måste sluta ”skillgissa”, säger Peter Hellberg.

Majoriteter kan inte tänka sig att flytta

På frågan om riksdagspolitikerna kan tänka sig att flytta till en annan ort för större jobbmöjligheter den dag de eventuellt slutar att vara politiskt förtroendevald på hel- eller deltid svarar hälften att de inte kan tänka sig det.

–  Det är anmärkningsvärt att de inte vill flytta när de kräver det av privata tjänstemän som förlorar jobbet. Denna tydliga dubbelmoral måste adresseras, säger Peter Hellberg.

Fler företagare måste ta ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling

Trots att många politiker har bristande insikt i behovet av den egna kompetensutvecklingen får de mer kompetensutvecklingen än privata tjänstemän generellt. Endast 4 av 10 privatanställda tjänstemän fick kompetensutveckling under 2023, visar Unionens kompetensbarometer.

– Det är orimligt att de som skapar förutsättningar för arbetsmarknaden själva har bättre möjligheter till kompetensutveckling än de människor de representerar. Privatanställda tjänstemän måste få möjlighet att vidareutbilda sig mitt i arbetslivet. Här måste politiker göra mer, säger Peter Hellberg.

Peter Hellberg skickar även en uppmaning till alla arbetsgivare.

– Fler företagare måste ta ansvar för att utveckla sin personals ”skills”. Redan yrkesverksamma som är mitt i arbetslivet livet är en del av lösningen för att fylla kompetensgapet.

Unionens förslag till politiken: Så sluter vi Sveriges kompetensgap och slutar att “skillgissa”

• Förbättrad handläggning av omställningsstudiestödet: Tilldela nödvändiga resurser till CSN och Försäkringskassan för att effektivisera handläggningen av omställningsstudiestödsansökningar. Ett utvecklat systemstöd för CSN:s handläggning och de regelförenklingar som planeras är bra, men löser inte hela problemet och tar lång tid innan de får effekt. CSN behöver en utökad budgetram även 2026 och 2027. Beslut om regelförenklingar måste tas så att de kan träda i kraft den 1 januari 2025.
• Reformera ersättningsmodellen för högre utbildning: Nuvarande system för resurstilldelning ger svaga incitament för lärosäten att satsa på utbildning för yrkesverksamma. Skapa ett nytt system som ger universitet och högskolor stabila förutsättningar att erbjuda relevant och flexibel utbildning anpassad för lärande mitt i arbetslivet. Tillför nya resurser till högskolan.
• Inför öronmärkta resurser till utbildningar för yrkesverksamma: Ge universitet och högskolor öronmärkta pengar för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver befintliga takbelopp.
• Ge KK-stiftelsen statliga medel för att förnya högskolornas utbildningsutbud: I väntan på ett nytt resurstilldelningssystem tilldela Stiftelsen kunskap- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, medel för att hantera en ny modell där samtliga universitet och högskolor kan söka pengar för att i samarbete med näringslivet utveckla och testa nya utbildningar för yrkesverksamma.
• Genomför Valideringsdelegationens förslag om högskolan: Ett effektivt system för lärande mitt i livet kräver att förmåga att validera reell kompetens. Genomför Valideringsdelegationens förslag i utredningen om högskolan.
• Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: Fortsätt bygg ut yrkeshögskolan för att möta utbildningsbehovet hos förstagångsstuderande och yrkesverksamma. Inför fördjupningsutbildningar som ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på ett i stället för två år för dem med relevanta förkunskaper från eftergymnasial utbildning eller arbetsliv.